Hamburg

I onsdags satte jag mig på en buss och lämnade Berlin för en stund. Målet med bussresan var Hamburg och framförallt Elin. Hon var nämligen på hemresa från Frankrike och vi hade bestämt oss för att mötas i stad ny för oss båda. På onsdagen strosade vi runt, drack en öl i en bar som mer kändes som nåns hem och blev polers med en äldre afghansk herre (eller han blev polers med oss, vet inte. Kul för mig att testa mina tyska språkvingar iaf!). På kvällen hängde vi med vår couchsurfer-host Fei och drack vin. Så nu kan jag börja svamla om torsdagen istället, mkt bra dag! Häng med! 
 
Dagen började med att Fei tog med oss på Second Hand-shopping, och jag som inte säckis-shoppat på evigheter blev såklart alldeles fyndgalen och slog till på två snajsiga plagg - ska visa sen! Sedan följde vi med Fei till hans Uni för att käka lunch. Vi betalade 2 euro för en stor portion Chili con soja och lite sallad. Så billigt och värt! + att normen på hela serveringen var vegetarisk. Raka motsatsen till vad jag var van från Mittuniversitetet i Sundsvall alltså, där var det alltid dyrt och köttigt (ett vegoalternativ dagligen). 
 
Sedan begav jag och Elin oss ut och spatserade i stan. Här hade hon precis smakat Club Mate för första gången. Hon gav min favvodryck alla tummar upp och jag lovade Mate mit vodka-fylla när hon kommer och hälsar på i Berlin. 
 
Identifierade mig lite för mkt med denna sticker. 
 
Vi prommade genom stadsdelarna Sternschanze och St. Pauli (en hel del grafitti och trevliga caféer/barer/butiker)  på väg mot:
 
Hamnen! Woho älskar hamnar! 
 
Jag var fett färgglad dagen till ära med lila/rosa sockar. hehe. 
 
Hamburg Speicherstadt som består av en massa fina tegelbyggnader var nice och utan tvekan den bild av Hamburg en haft innan. 
 
När solen gått ned och vi hade gått ungefär 25 000 steg (källa: min mobil) kände vi att det var dags för öl. Vi hittade en trevlig bar och satt där i ett par timmar och snackade om livet. Sedan blev vi hungriga och tryckte i oss falafel och pommes mmmmmmmm. Dagen avslutades med vin hemma hos Fei. Klockan 12 på fredagen åkte jag hemåt igen. Himla bra Hamburg-besök! 
 
Other places | | Kommentera |

Hålla fasaden

Jag tänker på hur vi krossas,
hur vi blöder. 
Jag tänker på mina systrar.
Och jag tänker på mig själv.
 
Hur varje dag är en kamp.
Kliva upp, andas, äta, säga hej, le, hålla fasaden
fasadenfasadenfasaden. 
Hitta en sekund som betyder nåt. 
Snälla kan något bara betyda nåt?
Kan JAG snälla betyda nåt? 
 
Jag tänker på hur hjälplös jag känner mig 
när mina älskade gråter och hatar och dör över sig själva.
Jag vill trösta.
Viska du duger, jag älskar dig, du duger. 
Erbjuda trygg famn, pussa pannan. 
Men jag vet att det inte hjälper. 
 
Åh, vad jag önskar att något nångång hjälper!
 
Jag tänker på hur hjälplösa de måste känna sig 
när jag gör exakt samma sak. 
Jag tänker förlåt: 
Förlåt för att jag druckit en vodkaochenhalvvinbox
förlåt för att jag sitter här och gråter och säger att
jagärdensämstamänniskanihelavärlden
ochvärdelösochattnibordelämnamig
tillmittegnaförfärligajagförjagförtjänarinteattni
bryrerommignibordeläggaertidpånåtannat
jagförtjänaringentingförjagäringenting
 
Jag tänker på stigmat som håller oss fångna
i buren som vi blivit intvingade i.
Perfektion och talang.
Aldrig göra fel.
Vara smal,
snygg
och omtyckt.
Hela. fucking. tiden. 
 
Kliva upp, andas, äta, säga hej, le, hålla fasaden
fasadenfasadenfasaden. 
 
 
Detta inlägg har legat i utkastet sen någon gång i september 2015. Väldigt snabbt och haffsigt skrivet, vilket var anledningen till att jag inte publicerade det då. Det var ju inte perfekt! Känner defintivt ett smått obehag över att jag nu ska trycka på knappen och ba dela med mig av en halvdan text. Vars ämne är superviktigt och därför borde behandlats bättre. Men, jag har ju bestämt mig för att tömma utkastet av just den anledningen, för att jag ska lära mig att det är okej att vara halvdan. Så fuck that *trycker på knappen*. 
 
Words | | 3 kommentarer |

Your scrotum smells like perfume, everything about you is beautiful

I den Veroniska tideräkningen är 20 januari 2014 starten på år noll. Det datumet förändrade mig för evigt. Och det är fucking omöjligt att skriva detta utan att låta som världens klyschigaste tönt. Men för två år sedan flyttade jag för första gången till Berlin och hittade då för första gången en plats som kändes hemma. Tidigare har min hemkänsla funnits i människorna runt mig - inte i platsen. Kanske är det okej att vara en klyschig tönt då? Kanske är det okej att älska en plats så mkt att du blir sentimental på årsdagar? Kanske? 
 
Berlin, tack för vännerna och minnena. Tack för allt jag kommer att uppleva. I love u. <33
 
Hmmm undra hur blödig jag kommer va 6e oktober när jag o Berlin firar ett år på riktigt?? Jupp vi är totally ett sånt par som har flera årsdagar LOL 
 
Bilderna är blandade från 2014 och 2015. Några är från mitt examensarbete i bildjournalistik, men de flesta är bara från fina stunder med fina personer (pls alla, flytta tillbaka).
 
Berlin bby | Berlin | | 6 kommentarer |